Historik

Sottungaskutor

1785 - 1999

 

DIONE

Källor: (1), (8)

 

1917 planerades på Klinten ett relativt stort fartygsbygge för Ålands Varv- och Rederi Aktiebolag. Byggmästare, O. W. Andersson från Svartmara. Rederiets övervakare blev kapen Bruno Donner.

Bygget drog av någon anledning ut på tiden och först sommaren 1921 var hon sjösatt. Emellertid var dom goda konjunkturerna förbi och det stod klart att rederiet aldrig skulle kunna segla fartyget med vinst. I december erbjöds skrovet till försäljning på auktion. Ett skambud 155 000 mk erbjöds av Vikingbolaget vilket förkastades. Efter en tid inkom ett nytt bud på 250 000 mk från ett nybildat rederi i Sottunga med Karl J. Lindqvist (Nybondas Kalle) i spetsen. Dione bogserades till Norrviken i Lumparland, där hon uppriggades till 4-m skonertskepp, med material från ett annat fartyg och fick, enligt Lars Grönstrand, rätt illa skurna segel. Dione registrerades i Lumparland och kunde lasta 1000 ton dw och mättes till 502 brt och 428 nrt. Längd 48,8 m, bredd 10,1 m samt rummets djup 4 m.

 

1923 inleddes seglationen under befäl av kapten Johan Eriksson från Lumparland. Befraktare och ombud för rederiet utsågs kapten Oskar Eriksson. Dione hämtade en trälast i Piteå samt förde den på 24 dagar till Great Yarmouth, återvände sedan efter en andra last och en fin resa på 11 dygn till Uleåborg. Den 19 september var hon segelklar, men råkade i början på oktober ut för hårt väder i Nordsjön, fick roderskada samt kom den 11 oktober in till Mandal. Efter reparation stack hon ut den 30 oktober och ankrade slutligen upp vid Gravesund den 12 november, sju veckor efter avfärden från Uleåborg. Den 10 december satte hon segel för hemfärd, och ankrade i Mariehamn för vinteruppläggning dagen före julafton.

Nästa säsong, 1924, var Dione redan ute i slutet av maj. Ålands skeppslista skall ha uppgett, lite förvirrande, att hon nu fördes av kapten Markander från Mariehamn till Härnösand men det var förmodligen efter att olyckshändelsen inträffade, med att kapten Eriksson föll ned i Diones lastrum och omkom den 1 augusti 1924 och att Tf befälhavare blev styrman Arthur Stenroos endast 26 år gammal. Från Härnösand skall Dione ha varit destinerat till Aalborg och sedan till Norresundsby och Karlsborg och därefter vinteruppläggning i Sottunga.

Perioden 1925 till 1927 var Ruben Gustavsson befälhavare. Våren 1925 började tidigt med sliptagning i Nystad och sedan två trälaster: Piteå-London samt Kemi –Aalborg. Hemresan från Aalborg 26 september till 7 oktober blev hård med orkanartade nordvästvindar. Dione kom helskinnad fram och lade upp för vintern redan i oktober. 1926 blev det två trälaster till England: Räfsö – London samt Trångsund – Northfleet. Sista resan blev stormig ock långsam på grund av motvind. 10 november inkom Dione till Göteborg och den 4 december ankrade hon upp på redden i Mariehamn för vintern.

1928 och 1929 fördes hon av A. Söderlund. Det blev åter två träfrakter: Jakobstad – Aalborg och Kotka – Great Yarmouth och därefter uppläggning i Mariehamn. Sommaren därefter var skutan helt inom Östersjön. Tre laster till Wismar; från Kaskö från Sundsvall /Härnösand och från Holmsund. Sista resan 11 oktober övertogs befälet av kapten Thorsten Danielsson. Dione sprang läck i hårt väder och bogserades till Libau, där bärgarna, med hjälp av myndigheterna, lade beslag på skutan. Emellertid gjordes uppenbarligen en kupp. En natt med gynnsam vind sattes segel vid kajen, förtöjningarna kastades loss, Danielsson lyckades föra Dione ur hamnen och seglade lyckligt till Nystad.

Efter att ha blivit reparerad i Nystad 1930 annonserades 64/100 i fartyget till försäljning på auktion. Annonsen var undertecknad O. I. Karlsson i Sottunga. Andelarna blev osålda men fartyget överfördes till ett nytt rederi för 200 000 mk med i stort sett samma sammansättning som tidigare men Dione registrerades i Mariehamn, där O. Engman är huvudredare. Endast en enda resa skall ha genomförts det året under befäl av Alfred Öfverström. Efter ett rigghaveri 1933 lades hon upp i Västra hamnen i Mariehamn.

1934 införlivades Dione i Gustaf Erikssons flotta för 95 00 mk. Dione bogserades till Nystad för reparation tillsammans med Linden och Baltic. Därefter till Uleåborg under befäl av K. E. Lindgren. De följande somrarna bytte hon befälhavare varje säsong. Sommaren 1935 fördes hon av kapten Geelnard som hade tjänstgjort som förste styrman på Plus. Han var en av de överlevande, från den hemska Plus-katastrofen två år tidigare.

1939 kolliderade Dione med en okänd ångare och blev svårt skadad i skrov och rigg. Ångaren smet och Dione blev sedan bogserad till Västervik. Reparationskostnaderna överskred dock fartygets värde. Lasten lossades och Dione bogserades till Nystad och ströks 1940 ur Ålands skeppsregister.

1942 såldes hon till John Dahlberg. Efter kriget tillhörde hon helsingforsaren H. Liljestrand.

Dione, med stympade master och anskrämlig kajuta kort innan upphuggning finns fotograferad på bild vid Runsala utanför Åbo, av Lars Grönstrand 6 mars 1949.