Historik

Sottungaskutor

1785 - 1999

 

SOFIA

 

Källor: (16),(4), (10), (19), (29)

 

Bygdt på klink af furu på träspant med platt gatt ett däck och en mast, riggadt som Jakt, segelfartyg. Däcket försett med öfverbyggnad.

Fartyget är bygdt i Nagu socken på Klinks varf år 1896 af buggmästaren A.F. Sundström och inköpt från Nagu den 2 Februari 1898.

Enligt mätebref utfärdadt i Mariehamn den 27 Juni 1896 är fartyget uppmädt enligt reg n:o 1 och mäter 16,17 meter i längd, 6,44 meter i bredd samt 1,76 meter djup i rummet. 29,39 registerton.

Enligt Sjöfartsstyrelsens mätebref af den 25 Maj 1921 är fartygets längd 16,89 m, bredd 6,70 m och höjd 1,85. 24,47 reg.tons.

 

Köpare är Karl Nordberg, Bondeson, Hufvudredare, Kökar samt Johan Emil Nordström, Bondeson, Sottunga. Båda med varsin halvpart.

1904 Köper Linus Theodor Nordberg, Bondeson, Kökar Johan Emil Nordströms del.

 

Förbyggd 1906 på Kyrkogårdsö då sumphållet pluggades fast, hade fiskhållet baktill och ruffen framtill. Sofia var en av de största segelsumparna som funnits i Skärgårdshavet. Sofia var riggad med firande gaffel, toppsegel, fock och klyvare. Linus Nordberg riggade senare sumpen med stående gaffel. Han fick ryggen förstörd av att hissa det tunga seglet. Med stående gaffel var det betydligt lättare att handskas med storseglet. Det finns flera exempel på sumpar som av denna orsak riggades med stående gaffel. Trots att bommen hade en längd av omkring 15 meter låg sumpen inte mycket på rodret. Linus berättade, att de första sumparna på Kyrkogårdsö stjälptes på enkom gjorda stjälpbryggor. Vissa år låg sumparna infrusna men för det mesta låg de på stjälpbryggan över vintern. Sofia stjälptes endast vid två tillfällen. Detta på grund av storleken; det krävdes mycket folk att svänga en sump om 16 meter med botten upp på en stjälpbro. 1899 stjälptes Sofia första gången. Man hade låtit förstora den gamla bryggan. För detta tillfälle hade man bådat upp 39 karlar från Kökar. Många befarade att stjälpningen skulle misslyckas, men den lyckades.

 

Skeppslistor: Ålandstidningen(ÅT), Ålands Sjöfartstidning(ÅS).

Stockholm sept. 4 1901, Sofia, Nordberg till Finland, ÅT.

Sumpen Sofia, M.K. Nordberg, utklarerad i Degerby till Stockholm med fisk 28 juni 1905, ÅT.

Sumpen Sofia, M.K. Nordberg, utklarerad i Degerby till Stockholm med ved 20 juli 1905, ÅT.

Sumpen Sofia, M.K. Nordberg, utklarerad i Degerby till Stockholm med fisk 22 augusti 1905, ÅS.

Sumpen Sofia, Nordberg, till Finland, 21320 ekstäv, 1903-05-09, Svenska Dagbladet.

 

Oskar Jansson från Bötsvik i Sottunga lånade en sparkstötting och for till Kyrkogårdsö och köpte skutan 1 mars 1913. Oskar Jansson, Sjöman 2/3 samt brodern Julius Jansson 1/3.

Sofia var en ganska bra seglare. Redare och skeppare var Oskar, 2 mans besättning, vanligen Oskar och Julius. Barnen deltog. Sanny som kock. Ragnar var med många resor bla 1930. Signe och Anni var också med ibland. Fartyget gav huvudinkomsten till Oskars.

Första resan gjordes till Baltichport (Paldiski) där man köpte potatis som sedan såldes i Stockholm. Första våren hade fint väder. Sumpen Sofia hade ganska sällan fisk till Stockholm. Fiskhållet var bara till för matfisk ombord. Oftast förde man ved men även potatis. Enstaka resor gjordes till Åbo om hösten. Ibland blev det resor till Estland. Potatis lastades även från Sottunga men veden kom från Luvia och Kimito. Ett enda vedlass var från Sottunga som Grankulla högg 1921. Den gången hade man även en båt på släp till försäljning. Vid ett tillfälle hade man 67 ton sten ombord. Lastade 80-100 ton enl Ragnar. Rafael Jansson från Sottunga mindes att Sofia seglade förvånansvärt bra, särskilt på kryssen då det ofta hände att man seglade om andra skutor.

Sofia hade problem i dimma samma gång som galeasen Koitto gick under, men klarade sig med nöd och näppe.

Sofia ankrade alltid i Hamnklobbs sund med stort ankare som måste seglas loss.

En tavla målad av Greta Jansson finns hos Ragnar. Orginalet (ett foto?) fanns hos Julius och köptes på auktion till Oskars.

1929 sålde Julius sin andel åt Oskar.

 

17 april 1935 köper sjömannen Olof Jansson, huvudredare, sjömannen Hugo Odenborg, samt sjömannen Erik Bergman skutan. Samtliga från Geta och med 1/3 del var. Oskar orkade inte mera och pojkarna hade sitt.

20 maj 1936 köper sjömannen Olof Jansson in 1/3 del av skutan.

16 maj 1939 köper skepparen Karl Sundqvist från Bergö skutan.

23 maj 1941 säljs återigen skutan, den här gången till skepparen Karl Törnroos, huvudredare samt skepparen Viljo Felix Helander. Båda från Hammarland med en havpart var.

Avförd den 3 augusti 1942 från registret i Mariehamn och överförs till Åbo stads registerområde.

 

Signalkod TFRM. Registreringsort/ nr -1942 Mariehamn/293, 1943-1950 Åbo/1202.

Registrerade ägare enligt (10). Obs. källan omfattar endast f.o.m. 1921.

Oskar Jansson. (Sottunga.) (1921-1922)

Oskar Jansson. (1923-1926)

F. Oskar Jansson. (1927-1935)

Olof Jansson. (Geta, Åland.) (1936)

Olof Jansson. (Geta, Vestergeta, Åland.) (1937-1939)

Karl Sundqvist. (Finström, Bergö, Åland.) (1940-1941)

Karl Törnroos. (Hammarland, Åland.) (1942)

AW Lindholm. (Kimito, Pederså.) (1943)

Georg Törnqvist. (Kimito, Pederså.) (1944)

Hj. Salmelin. (Kimito, Pederså.) (1945)

Anor Salmelin. (Kimito, Pederså.) (1946 till 1950)